Lycka är att vakna upp bredvid den man drömmer om

Hej på er få som fortfarande läser mina värdelösa inlägg. Som ni ser nedanför så har jag äntligen sagt hejdå till 2015, det tog nån månad men det blev gjort och det är väl det som räknas. Det har hunnit hända en hel del de senaste månaderna, både bra och dåliga grejer. Kan börja berätta det dåliga, som faktiskt är det värsta som någonsin hänt mig.. Den 6 mars klockan 18.55 somnade min älskade lilla Caya in, att se hennes sista andetag kommer föralltid vara stunden då jag gav upp hoppet om att det finns något gott i världen, för det finns inte mirakel.
Men mer än så kan jag inte skriva eftersom jag inte vill gråta.
 
Tiden har börjat gå på tok för sakta och jag behöver ta mig en funderare, men jag gillar inte vad jag kommer komma fram till så istället skjuter jag upp det. Hejja elin. Nä men helt seriöst så har jag under de senaste dagarna gått från det lyckligaste jag någonsin varit till ja vad fan jag nu är, kan inte riktigt hitta rätt ord så dum i huvudet får duga. Men jag kan acceptera det, för det kommer inte hända igen.
Haha, alltså jag har verkligen inget vettigt att skriva.. tror att jag bara försöker fördriva tiden, så att jag blir trött och somnar, för jag har inget att göra och inga serier att kolla.
 
Jag tror inte att jag ens berättat att jag har en egen lägenhet nu för tiden, det finns verkligen inget så underbart som att bo ensam! Eller ja Misa bor ju här, men hon gnäller inte om jag inte diskar eller städar. Hon har inte heller något emot att jag ligger i soffan så gott som en hel dag. Denna lilla tik är den absolut bästa sambon!
Lägger upp nån bild på henne bara för att hon är det bästa i hela vida världen, för att hon får mitt hem att kännas som hemma och för att ett liv utan henne är tomt.
 
 
Just nu biter hon mig i foten, mest troligt för att hon vill att jag ska skita i det här och leka med henne istället. Hon har nog missat att klockan är långt efter bus timmarna. Nånå nu ska jag väl avrunda och försöka sova, för vad ska man annars göra? Gonatt.
Good life | | Kommentera |

Hejdå tvåtusenfemton

Ett helt år har gått, shit vad tiden går fort. Nu får jag lägga till ännu ett år av minnen in på min hårddisk, när jag kollar på dom första bilderna jag la in så känns det fortfarande som att det bara var igår. Det är helt sjukt!
Det här året har nog egentligen varit precis som alla andra. Förutom att jag verkligen har blivit en helt annan person och jag har inte riktigt bestämt mig om det är en bra eller dålig grej ännu. Jag har haft mer motgångar detta år än jag någonsin haft och jag har inte gett upp, jag har slutat lägga mig i sängen och låtsas som att resten av världen inte existerar! Och tro mig när jag säger att det var en väldigt vanlig reaktion för fröken backegren.
 
Under detta år har jag insett att någon som alltid varit där, kan vara borta i morgon. Jag har insett att saker och ting förändras till det sämre och det betyder inte att man behöver fixa det, vissa gånger får man vara nöjd med att bara minnas hur det var, acceptera att det inte längre är och att det aldrig kommer vara igen. Och det är okej.
Jag har lärt mig att i slutändan så är man alltid ensam och just därför ska aldrig någon annan sättas framför ens eget välbefinnande, vilket också är helt okej. Det betyder inte att man är egoistisk och inte bryr sig om andra.
Men det absolut bästa är att jag accepterat att jag inte är mer än människa, jag kan inte vara alla till lags och jag får göra misstag.
Detta år har jag också insett att jag aldrig skulle överleva utan min familj! Även om det inte finns jobbigare människor.
 
Det har varit ett riktigt bra år, men det skadar inte om 2016 är ännu braigare.
 
Elias Linus Sixten Backe
10/5-2015
 
Misa Mi
27/9-2015
 
Elias dop.
 
Palma Nova Magaluf.
 
Claras dop.
 
& här kommer resten av bilderna för jag is inte.
 
HEJDÅ TVÅTUSENFEMTON!
Good life | | En kommentar |
Upp